Ny lyckobarometer: Lägre välmående kan hänga ihop med förseningar i kollektivtrafiken

Stockholmare som återkommande drabbas av förseningar i kollektivtrafiken har lägre välmående än de som slipper förseningar. Men de som oftare tar del av stadens kultur-, restaurang- och nöjesliv har högre välmående. Det visar Stockholms Handelskammares nya Lyckobarometer. Med undersökningen vill Handelskammaren följa Stockholms individklimat och få en bättre bild av vad som gör staden attraktiv och får människor att trivas.

Med fyra återkommande frågor om stockholmarnas vardag undersöker Stockholms Handelskammare sambanden mellan livet i Stockholm och hur dess invånare mår. Svaren jämförs med det tiogradiga välmåendeindex som tagits fram av Center for Wellbeing, Welfare and Happiness vid Handelshögskolan i Stockholm (CWWH). Resultatet presenteras i Lyckobarometern och ger en bild av Stockholms individklimat.

En fungerande vardag börjar för många med resan till jobbet. Sex av tio svarande har blivit försenade i kollektivtrafiken under de senaste tre månaderna. De som drabbats flera gånger har lägre välmående än de som sluppit förseningar, 6,73 jämfört med 7,23.

Även det sociala i vardagen spelar roll. Bland dem som arbetar eller studerar har de som sällan eller aldrig är på sin studie- eller arbetsplats lägst välmåendeindex, 6,40. Högst ligger gruppen som är på plats fyra dagar i veckan, med ett index på 7,09. Resultatet visar ett samband mellan regelbunden fysisk närvaro på kontor eller skola och högre välmående. Fler dagar på plats innebär dock inte genomgående högre välmående.

– Den som flyttar till Stockholm för ett jobb ska också vilja stanna för livet runt omkring. När vardagen fungerar och människor har tillgång till sociala sammanhang, både på jobbet och i staden, stärker det vår förmåga att attrahera och behålla kompetens. Ett starkt individklimat är en viktig del av stadens konkurrenskraft, säger Frans Elinder, expert inom stadsutveckling på Stockholms Handelskammare.

Lyckobarometern visar även ett samband mellan högre välmående och att delta i Stockholms kultur- och nöjesliv. Åtta av tio har tagit del av stadslivet under samma period, till exempel genom att gå på konsert eller att äta ute. De som tagit del av stadens utbud flera gånger ligger 0,61 indexenheter högre än de som inte gjort det alls.

– Det finns en bild av städer som stressiga, opersonliga och att de skulle vara dåliga miljöer för människor. I kontrast till det visar studien ett samband mellan att ta del av stadens utbud och högre välmående. Det är relevant för hur vi utvecklar Stockholm. Inte bara ska kollektivtrafiken gå att lita på, restauranger, kultur och evenemang måste få utrymme att utvecklas. Ett attraktivt Stockholm byggs av både en fungerande vardag och en levande stad, säger Frans Elinder.

Fakta om Lyckobarometern

Lyckobarometern undersöker Stockholms individklimat inom ramen för CWWHs kvartalsvisa Välmåendeindex som bygger på fyra frågor om ett övergripande gott liv, lycka, meningsfullhet och livsrikedom. Svaren vägs samman till ett index mellan 1 och 10, där 1 är lägst och 10 högst.

Stockholms Handelskammare kompletterar mätningen med frågor om livet i Stockholm. Svaren jämförs med välmåendeindexet för att se vilka samband som finns mellan människors vardag och hur de mår.

Den aktuella mätningen genomfördes i juni 2026 med 1 115 slumpmässigt utvalda personer i Stockholmsregionen.

Handelskammarens fyra frågor gäller:

• Förseningar till följd av störningar i kollektivtrafiken under de senaste tre månaderna.
• Deltagande i Stockholms kultur-, evenemangs- och nöjesliv under samma period.
• Antal dagar på arbets- eller studieplatsen utanför hemmet en genomsnittlig vecka.
• Hur ofta man äter lunch med andra utanför hemmet en genomsnittlig vecka.
• Dessutom ställs en säsongsbetonad fråga. Den här gången gällde den hur långt Sveriges herrlandslag skulle gå i fotbolls-VM 2026.
  
  

Ta del av hela lyckobarometern här